tisdag 12 augusti 2014

Äntligen!!!

Skriver äntligen i rubriken av många anledningar.
Äntligen ett blogginlägg, inte för att jag direkt tror att någon har saknat mig!
Äntligen ska jag få vara lite ledig!
Äntligen har jag fått till något lite vid symaskinen!

Jag har jobbat och stretat hela sommaren, och nu kommer belöningen. På fredag kväll åker jag och två kompisar till Arlanda, för att på lördag morgon flyga iväg till Skiathos i Grekland...
Sååå skönt det ska bli!!

Men, man kan väl inte dra iväg på resa utan att sy en ny väska?, Nä inte i min värld i alla fall.
När jag ändå höll på så blev det inte bara en, utan fem (!!!) nya väskprylar. 

En handväska med axelrem, lock med knäppning. En gammal trådrulle i trä som jag borrat hål i och trätt i en tamp för att sy fast den med.


Baksidan, jag har sytt fast locket med en dubbelvikt remsa. Dels blir det en kul effekt, men framför allt blir det mycket snyggare...och enklare, att få på locket snyggt.

Jag har faktiskt lyckats få dit en dragkedja, riktigt snyggt till och med... En rejäl ficka under locket, det sitter också en ficka i fodret, för mobiltelefonen, eller nycklarna, fritt val...


Jag tycker att det är praktiskt att ha sina resepapper samlade på ett ställe. Därför har jag gjort en mapp som rymmer allt. Passet, biljetter, resevalutan... försäkringspapper. Praktiskt och lätt att hitta. 


Jag tycker också att man behöver en liten necessär som rymmer det mesta av livets nödtorft. Alvedon, plåster, bindor, tandborsten... 
Ett litet pennfodral för pennan, yatzytärningarna och usb-minnet.
Sist men inte minst, en liten väska till kameran!

Japp, det var alltsammans.

Nu ska jag försöka att städa upp lite i mitt syrum, för jädrar i min lilla låda så roligt det är att äntligen komma igång med lite sömnad. Har en del projekt som jag ska ta itu med när jag kommer tillbaka från semestern!
Men först tänker fru Nilsson sola, bada och äta en massa god grekisk mat...och dricka en hel del goda drycker! För det tycker jag att hon har gjort rätt för.

onsdag 23 april 2014

Tankar och tankar...


Efter en tid med mycket arbete och lite fritid, bestämde jag mig för att även en timvikarie behöver lite ledighet för att hämta ny kraft. Sagt och gjort. Lade fem dagars ledighet vid påsk. Hur skönt var inte det?

Umgänge med familjen, hyfsat väder och god mat...och dryck!
Åkte upp till mina föräldrar och hälsade på.
Har inte varit dit på över ett år.
Var tar tiden vägen?

Har tankat energidepåerna... 
Energi förresten, kanske hellre hamnat i en slags inre frid, den frid som infinner sig av att koka kaffe i en sotpanna över öppen eld, grilla korv och snickra på en "göralöuspinne"!

Det är så praktiskt ordnat, att när jag åker upp till Täxan för att hälsa på pappa och mamma så får jag hela familjen med på köpet. Alla bor nämligen i samma by! Perfekt, för då hinner man träffa alla under en intensiv helg med mycket kaffedrickande och doppande av "krusa".


Passade också på att hälsa på hos min fina momma. Hon fyllde 93 år i december, men är fortfarande rätt så vital. Lite snurrigt blir det ibland, men en stark och härlig personlighet.


När det är långt mellan besöken så ser man förändringarna tydligt hos ens nära och kära. 
Min pappa brottas ju med sin Parkinson och det innebär ju stora inskränkningar i det liv som han skulle vilja leva. En människa som alltid älskat att vara ute i skog och mark, klarar nu inte av att ta sig så långt även med hjälpmedel... Det känns hårt.

Nu blir det till att jobba i några dagar. I slutet av nästa vecka hoppas vi kunna åka till Ottsjö och vara några dagar i vår fjällstuga. Blir spännande att se hur långt våren kommit i Västjämtland.

söndag 16 mars 2014

Lever lever

Liv i kärringen...

Jo, men det finns lite liv i tanten.
Jag har själv haft svåra tvivel, men jodå, jag lever och har hälsan.
Rusade in i mål vid jultid. Pluggandet klart. Tog två djupa andetag och började jobba. Har haft tur och fått arbeta nästan heltid ända sedan dess. Tur, både för ekonomin och självkänslan...den stärks mer och mer för varje dag, och, jo, jag klarar av jobbet i alla fall. Bra eller dåligt, det vet jag inte... men jag har inte blivit utsparkad än. 

Ibland känns det som om jag har suttit i en racerbil de här tre senaste åren, med alla förändringar som jag har gjort i mitt liv. Nu har jag ryckt i handbromsen och ska försöka leva mer i stunden, och skörda frukterna av de val jag har gjort!
Förra veckan skrev jag en platsansökan. Svårt, det har jag aldrig gjort förut. Svårigheterna ligger i att på ett trovärdigt sätt förklara att man är den bästa i världen för jobbet... utan att låta stöddig och skrytsam! Jante Jante, vad gör du med oss!?

Jag syr! Japp, ni hörde rätt. Just nu broderar jag på ett stitchery som ska bli klart innan nya projekt får påbörjas. Därför blir det inga bilder ännu. Köper tyger och läser tidningar och mönster. Jo, men det är ju en bra början kan man tycka.

lördag 26 oktober 2013

Så mycket bättre...



I kväll börjar det visst igen... det där TV-programmet som heter "Så mycket bättre". Jag kan inte precis påstå att jag har någon slags relation till det, har nog inte sett så mycket som tio minuter sammanlagt.

Men skulle man inte kunna införa någon slags tidsgräns för hur länge efter serien som man får spela de nya versionerna av "kändisarnas" musik? Så där tre månader skulle kunna vara nog, eller? Skulle vilja gräva ner Magnus Ugglas version av Jag och min far, under den där jävla pilen, och Kärlekens tunga med Petra Marklund är ju huur uttjatad som helst.
Just nu ser man fram emot oändliga radiospelningar av Lill Lindfors sambaversion av Ulf Dagebys Livet är en fest. Rapparen Ken Ring ger sig på Musik ska byggas utav glädje... Hjälp!! Nja, jag väljer nog bort det här programmet, även den här säsongen.

Jag tycker absolut att det är en intressant och kul grej, att artister tolkar varandras musik och gör dem till sina egna. Jag vänder mig som sagt mest emot att man ska behöva lyssna till samma låtar femtioelva gånger på en dag, och alla tycker att det är så genialiska tolkningar av t.ex. Jag och min far. Själv tyckte jag inte ens om den första gången jag hörde den... och nu, ja, ni fattar va?

..och nu kommer alla att säga till mig att jag kan dra åt pipsvängen med min negativa inställning och att det finns en avstängningsknapp! Japp, jag vet det och jag använder den i princip hela tiden, bara så ni vet.
Det finns många program jag väljer bort, och många artister som ger mig en svårartad klåda på kroppen, jag tänker inte lista dem. Hur som helst så är smaken delad, som tur är... men kom ihåg att; "Less is more!" tänk på det alla som sätter samman spellistor för landets radiokanaler

fredag 27 september 2013

Andas, sova, äta...


   

Har haft en rejäl svacka i mitt bloggande. Har inga illusioner, de flesta har nog inte ens märkt min frånvaro.
Skulle kunna göra ett försök att förklara min långa tystnad, men vet inte hur...
Ibland vill det sig bara inte, det mesta går i baklås och tillvaron går ut på att försöka ta sig från dag till dag. Äta, sova, andas. Tillgodose de mest basala behoven.

Vill inte på något sätt tycka synd om mig själv, jag vet att det finns de som har det värre på alla plan, men när man drabbas av den ena mentala käftsmällen efter den andra, så blir det per automatik så att man börjar tvivla på sig själv, och sin förmåga!

Exempelvis... den käcka arbetsförmedlaren som när man säger att man kan jobba med vad som helst utom frisörarbete, säger med ett "men lilla gumman"-tonfall; men jag kan ju inte matcha dig mot några andra arbeten... Du kan ju inget annat! Ja men tack då. Så skönt att man fick det bekräftat liksom, att man inte duger något till!

CSN, en myndighet som har förmågan att knäcka en bara genom att skicka ett fönsterkuvert, innehåller det dessutom ett återkrav på 14 000 kronor, så blir det extra roligt. Överklagar beslutet, en överklagan som inte helt oväntat avslås. Tackar och tar emot, där åkte den semesterresan.

Blir lovad ett jobb, löftet bryts, lovas samma jobb en gång till för att ändå till slut med motiveringen att; Du som är så duktig behövs i annan verksamhet, skulle du kunna flytta på dig... bli avpolletterad. Anledningen kan man bara spekulera i. Kan vara så enkelt som att jag har ett körkort, kan också vara beroende på att någon annan skulle ha det jobb som jag blivit lovad?
Ändå vill jag understryka hur kul det har varit att jobba i sommar. Fina och hjälpsamma kollegor och underbara brukare. Ingen som suckat över alla mina frågor i tid och otid... sånt känns bra, speciellt när man är "ny på jobbet!" Hoppas att jag får komma tillbaka, endera i hemtjänsten eller inne på äldreboendet.

Låter jag bitter? Ja, jag vet. Känner att min självkänsla har blivit lite omskakad och jag har behövt den hår tiden till lite eftertanke. Får åter arbeta på att bygga upp känslan av att vara duktig, och att räcka till.

Mina studier hjälper mig dock, har bestämt mig för att göra en extra praktik på sjukhuset, trots att jag inte behöver, ett projektarbete blir det också, även det fast ingen kräver det av mig. JAG VILL FÖRKOVRA MIG, när jag ändå håller på liksom. Jag gillar att jag gör bra ifrån mig. Ett bra betyg kan kanske göra skillnad mellan att få ett jobb eller inte. Kan också vara totalt oviktigt, men det struntar jag högaktningsfullt i.
Jag pluggar för min egen skull och gör som jag känner för, även om andra idiotförklarar mig Kunskap väger i alla fall lätt i ryggsäcken, och jag kan till jul gå ut med flaggan i topp och säga att jag gjort allt jag kan för att nå mina mål. Det är inte så betungande, jag tycker om att läsa och att lära mig saker.

Nu ska jag gå vidare och har en hel del att se fram emot i höst"

Nästa helg blir det Rikstäckets årsmöteshelg i Östersund. Så roligt och det är den finfina samlingen av Jämtkviltare i samarbete med Rikstäckets styrelse som arrangerar. Jag har sytt bland annat detta täcke som ska bli en lotterivinst!


                       
Helgen efter blir det, ja, jag vet inte... men en happening med goda vänner! En femtioårspresent med överraskningstema! Kul ska det bli och jag ser verkligen fram emot det. Vänner är det bästa, och jag har fina såna, mycket tacksam för det.

Nu ska jag sluta gnälla och arbeta på mina positiva tankar! Som Doris i filmen Hitta Nemo sa; Fortsätt simma, fortsätt simma...

.

tisdag 16 april 2013

Morgonpigg...

Ibland förbannar jag det faktum att jag är morgonpigg...
Oftast uppe med tuppen, eller strax efter!
Men idag kände jag att det var en välsignelse...
Gick ut strax efter sex, möter en strålande sol, vindstilla och helt underbart!
                                          

                                                                                                                                                                        
Slänger in en bild på tanten med...

Älskar sådana här morgnar!!!



tisdag 12 mars 2013

Vårt dagliga bröd...

Jag har alltid haft problem med att baka gott matbröd, och det gör jag ingen hemlighet av...
Kaffebröd, gofika, tårtor och smörgåstårtor slänger jag ihop hur lätt som helst, men matbröd är hopplöst!
Men nu har jag köpt mig en bok med väldigt bra brödrecept, och vips så blir det faktiskt riktigt bra... inte varje gång, men snudd på.

Så här ser den ut och jag rekommenderar den helhjärtat!
I dag bakade jag ett bröd som skulle passa bra till soppan från förra inlägget.
Ett vitt bröd som gräddades i gjutjärnsgryta

Yvonnes bröd
3 ärter jäst (knappt ett halvt paket)
350 gram  eller 3 1/2 dl kallt vatten
2 tsk salt
380 gram vetemjöl special

Gör så  här...
Vispa ut jästen i vattnet
Rör i resten av ingredienserna och arbeta ihop till en lös deg.
Plasta in bunken med plastfolie, eller stoppa in hela bunken i en plastpåse.
Jäs i 4-6 timmar, eller över natten... upp till tolv timmar.
Sätt in en gjutjärnsgryta med lock i kall ugn och värm till 275 grader.
Lossa degen runt om kanten med en slickepott och stjälp upp den på mjölat bakbord.
Vik ihop den två eller tre gånger över sig själv med hjälp av en degskrapa. Var rädd om bubblorna i degen.

Knåda inte degen!!!


Lägg ner brödet i den upphettade stekgrytan och sätt på locket.
grädda i fem minuter.
Sänk värmen till 225 grader och grädda ytterligare 30 minuter.
Ta av locket och baka brödet i 20 minuter till.
Ta ut brödet och låt det svalna på galler utan bakduk.


Smakade som stenugnsbakat bröd, med en riktigt krispig yta och så där segt och onyttigt inuti...
Jo, degen fick jäsa så där fyra timmar...