Liv i kärringen...
Jo, men det finns lite liv i tanten.
Jag har själv haft svåra tvivel, men jodå, jag lever och har hälsan.
Rusade in i mål vid jultid. Pluggandet klart. Tog två djupa andetag och började jobba. Har haft tur och fått arbeta nästan heltid ända sedan dess. Tur, både för ekonomin och självkänslan...den stärks mer och mer för varje dag, och, jo, jag klarar av jobbet i alla fall. Bra eller dåligt, det vet jag inte... men jag har inte blivit utsparkad än.
Ibland känns det som om jag har suttit i en racerbil de här tre senaste åren, med alla förändringar som jag har gjort i mitt liv. Nu har jag ryckt i handbromsen och ska försöka leva mer i stunden, och skörda frukterna av de val jag har gjort!
Förra veckan skrev jag en platsansökan. Svårt, det har jag aldrig gjort förut. Svårigheterna ligger i att på ett trovärdigt sätt förklara att man är den bästa i världen för jobbet... utan att låta stöddig och skrytsam! Jante Jante, vad gör du med oss!?
Jag syr! Japp, ni hörde rätt. Just nu broderar jag på ett stitchery som ska bli klart innan nya projekt får påbörjas. Därför blir det inga bilder ännu. Köper tyger och läser tidningar och mönster. Jo, men det är ju en bra början kan man tycka.